Så ja...

... nu kom dom första tårarna...

Världens bästa Driver!

Herregud vad jag kommer sakna både Ramesh och Leema! Troligtvis kommer vi aldrig ses igen, vilket inte gör det lättare. Båda två är så roliga, än fast vi ibland har bråkat, men det är klart att det blir så när man träffas i princip all vaken tid...

Idag bad Ramesh mej att ta den här bilden. Han bad specifikt om en bild där det ser ut som att han håller handen på templets topp och det fick han! Har printat bilden och ska ge den till honom i kväll. Det är typiskt honom att göra sådana saker! Varje dag säger han alltid något roligt och smart på sin indiska engelska. Han skrattar ofta åt mej. Det är ju en stor skillnad mellan kulturerna och ibland när jag berättar om Sverige blir han helt chockad. Inga kor på gatorna? Vart har ni korna då? Har ni kokosträd? Inga palmer!!! Varför bor inte ni med Mats familj? Frågorna har varit många och efter en sån pratstund blir det alltid tyst. Tror han funderar. Samma gäller Leema. Hon höll på att kvävas när jag sa att mina föräldrar är skilda och har nya partners, samt att dom inte är gifta med sina nya livskamrater. Så sa jag som pricken över i:t att den enda i min familj som är gift är jag! Då skrattade hon så hon satte dahlen i halsen!

Vi kommer ha ett avskedsparty hemma hos oss för Leemas familj och Ramesh familj. Festen kommer äga rum 17/6 klockan 20.00 då det ska bjudas på mangosmoothie, indisk mat, pizza och efterrätt. Leema konstaterade att alla kommer vara väldigt blyga när dom kommer till oss och det förstår jag. De flesta här ser ju på sina anställda som tjänstefolk och enbart det. De är så kuvade. Ska helst inte synas. Jag har alltid sett på Leema och Ramesh som mina vänner och nu när vi flyttar vill jag gärna ha dom kvar som det, men utan chef - anställd rollerna.

Det kommer snart bli många tårar och ni som känner mej vet ju att avsked inte är min starkaste sida...

Högt blodtryck pga sjukhusbesök

TA MEJ BORT FRÅN DEN HÄR CIRKUSEN ASAP! Så känns det idag!

Har under det senaste året känt att man lär sig leva med att ingen kommer i tid, ingen har koll och alla yrar runt. Har trott att jag funnit ett sätt att handskas med detta land, men inte. Indien går bra att leva i när man inte behöver fixa massa saker! När vi flyttade hit var det ju mycket ilska och stort kaos.  Efter allt var fixat var det i stort sett frid och fröjd. Nu när vi ska flytta igen är cirkeln sluten... Är så jäkla arg att jag kokar! Har inte lärt mej ett skit känns det som!

Det är ju mycket att stå i inför en flytt. Flyttfirmor (som inte kommer i tid och därefter kladdar på allt), långa samtal med agenten för husan (som säger en sak till mej och är så otrevlig mot Leema att det inte är acceptabelt), avslut med Indiska organisationer (som försöker få mej att lära kineser knyta sari) och hälsoundersökningar...

... Det var här monstret Elin vaknade efter 12 månaders dvala...

...Tisdag morgon stod vi klara på Apollo Clinic för att göra ett gäng undersökningar som behövs för att få ett längre visum i Kina. När jag bokade tiden sa jag att det var viktigt att vi fick träffa en läkare först, eftersom det är speciella saker som måste kollas, men så klart hade de ju ingen kolla på detta när vi kom. Efter någon timme fick vi i alla fall träffa en läkare som fyller i ett formulär med tester som ska tas.

När vi började ta proverna tappas papper bort minst tre gånger, vi blir skickade upp och ner för trappor utan att veta vilket ärende vi har där, vilket gör att någon får ringa till någon på en annan våning som heller inte vet något. Det hela känns lite dumt när man går fram till en disk och de frågar vad man gör där och det enda sanna svaret man har är "Inte en  jäkla susning'".

Efter ett antal timmar och frustration var vi klara. Jag frågade om vi inte skulle göra en synundersökning också, men nej, nej. Det skulle vi inte. (Svaret var samma alla fem gånger jag frågade).

Idag klockan 10 var det dags att träffa doktorn för resultat. Mats kunde inte komma, men det var ok att bara jag kom. Det skulle ta en kvart. Klockan 14.00 var jag klar!

Mellan klockan 10-14 var det många vändor. Synundersökningen var ju inte gjord, Mats var inte där. Han måste ju närvara! Hela tiden var det en patient före mej till läkaren... Stackars tjejen i disken började nästan gråta när jag var ett sånt svin och jag tycker inte att det är coolt att vara det! Jag känner mej dålig, men jag verkligen hatar när folk ljuger för mej och det gjorde hon många gånger! 5 minutes madam... 5 minutes...

Hela tiden känns det som att det är första gången dom har en patient. Jag fick fel journal tre gånger. Ser jag ut att heta Hare Krishnan? 

När jag gick för att göra synundersökningen sa de även "one patient before you". Efter att ha sett tre personer gå in till doktorn åkte jag hem. Jag var så arg, men sen lugnade jag ner mej och åkte tillbaka, väntade 15 minuter, då var det min tur.

När det slutliga testet var klart hade jag fått direktiv av doktorn om att komma tillbaka, men då hade hon åkt... Dessutom ser jag på mina papper att vi saknar örontest, färgblindtest och något till test. HUR SVÅRT KAN DET VARA??????????

Jag sa till stackars tjejen i disken igen att vi inte hade alla test och att det kändes som det var ett gäng glada amatörer som startat en klinik och så säger hon, skönaste kommenaren av alla: 

- "I can write that you tests are normal". Ha. "Are you a doctor?", frågade jag. "Noooo, madam, I´m not"....

Sen ställde jag mej bakom disken och stämplade våra papper med lämpliga sjukhusstämplar utan att någon sa något, men vi måste dock komma tillbaka i morgon för några tester, samt att vi faktiskt inte fått veta om vi är friska eller ej... Det är lugnt. Hon sa att det bara kommer ta 15 minuter... 

Tillbaka en sista gång

Nu är vi hemma igen. Första synen som mötte oss utanför flygplatsen är den ni kan se här ovan... Allt är som vanligt, utom en sak, vi flyttar.

Nu börjar det verkligen kännas på alla sätt att våra Chennaidagar är räknade. Det är på gott och ont. Allt i framtiden känns spännande, men också nervöst. Allt blir nytt igen.

De sista veckorna kommer innehålla många blandade känslor och sorgliga avsked. Vi ska bjuda Leema med familj och Ramesh med familj på avskedsmiddag hos oss och så ska de få en fet bonus. De är värda det! Leema har varit lite ledsen redan nu och hon berättade att hon sagt till sin nya familj att ingen är så bra som hennes "First Madame"(=jag). Det var sött, men kanske inte så smart att säga till en arbetsgivare... Jag ska försöka fixa ett jobb till henne som hon kommer trivas med. Ramesh oroar jag mej inte för. Han kommer fixa något bra!

Tänkte ett tag att det bara skulle kännas bra att komma bort från Chennai, men nej. Trots att detta är en skitig jävla håla finns det många fina minnen!

Jag har tagit studenten!

Jag är klar med skolan! Har inte fått betyg än, men sista uppgiften är inne. Har ju inte visat något på Le Bolly blogg, så här kommer slutuppgiften, som var att hitta på namn, designa förpackning och logga till ett kondommärke och ett snacksmärke. Vi skulle även lansera dessa. För att en produkt ska sälja behövs någon egenskap som gör den unik. Mina kondomer är ekologiska och snacksen är rödbetschips, morotschops och sellerichips. Valde att använda andra grönsaker än potatis, för dessa råvaror smakar i sig själv mer och då behöver man inte tillsätta massa socker...

Finbesök!

Som ni förstått gillar jag Beijing! Det är kul på många sätt och ett av sätten är att man träffar många svenskar. Kan erkänna att jag faktiskt ibland känner mej lite ensam i Chennai där mysiga tjejkvällar är långt, långt borta.

Som en överaskning träffade vi på Christoffer från Malmö en kväll och han berättade att hans fru Maria skulle komma på besök, vilket var en ännu större överraskning för mej! De bor i Tokyo. Christoffer jobbar på Sony Ericsson och Maria är en mycket driftig bloggare, skönhetsreporter, resreporter mm mm. Maria känner jag sen tjejhänget i Malmö och det var supertrevligt när vi träffades! Känner ännu mer nu hur mycket jag saknat lite tjejsnack! Hoppas på ett snart återseende antingen i Beijing, Sverige eller Tokyo!

From Singapore airport

Bloggen är portad av Kina, så jag har inte haft möjlighet att skriva något under vistelsen. De blockar allt möjligt b la youtube...

Nu sitter vi på Singapores flygplats med lite tyngre väskor än på ditresan och även något extra kilo Elin... Tyvärr. Får glädjas åt att jag inte är tillbaka på ruta 1. Salladsdiet i några veckor borde göra susen! Maten är så god i Beijing och som Indier är man ju inte bortskämd med sånt! 

Har inte shoppat lika mycket denna gången, men nu vet jag ju att jag har två år på mej att gå lös! För er som inte vet, så flyttar vi till Beijing 1 augusti!

Vi har lägenhet på G, men inte helt klart än. Den är superfin! Det enda som är dåligt är att det nästan inte finns förvaringsutrymmen. Planen var ju att vi skulle skeppa allt vi har i Sverige, men nu får vi tänka om. Allt får inte plats, så vi lämnar lite stora saker hemma. Det som jag egentligen är ute efter med skeppningen är att vi ska flytta ihop på riktigt och börja samla ett gemensamt hem (i rätt stil så klart). Tycker att det är slöseri som vi gjort i Indien med att köpa massa nya saker som vi redan har för mycket av i Sverige. Nu kan vi lägga pengarna på sånt vi verkligen vill ha och saknar! Än om inte alla Svenska saker får åka båt till Kina, kommer vi ändå få ett riktigt hem!

För er som tänker besöka, kommer här två sevärda platser av helt olika slag:

Nr 1: Panjiayuan weekend market. En STOR utomhusmarknad som säljer pärlor, målningar, gammal kommunistpropaganda, kinesiskt porslin och annat i Kinesisk stil. De har även en antikdel och en del med stenfigurer. Allt är billigt, men det gäller att pruta! Förutom shoppandet är det en kul marknad där man känner kulturen!

Nr 2: LAN club. Designad av Philippe Starck. Klubben ligger högt upp i ett shoppingcenter. Personalen är rätt kass, men det är definitivt värt ett besök. Interiören är bland det coolaste jag sett! Killen har verkligen gått lös med tavlor i taken, meterlånga koskinnssoffor, uppstoppade fåglar och pärlor. Atmosfären känns som en blandning av Moulin Rouge, Alice i underlandet och en skräckfilm. Visar bara ett smakprov från en av toaletterna. Stället måste upplevas live! Lägg märke till vattenkranen i svanform! (Tryck på bilden, så blir den större).

Ni som kommer har mycket att se fram emot! Välkommen!

Maldiverna

Här kommer några bilder från lyxsemestern på Maldiverna. Har inte lagt upp bilder innan, för min kamera gick sönder när vi var där och nu har de konstaterat att alla bilder är borta... Kameran har dom i alla fall lyckats fixa! 

Dessa bilder är plåtade med mobilen och som tur är kommer vi få fler bilder av Daniel och Anne-Louise senare!

Min melodi :) Drinken på beachen alltså. INTE snorkelfrillan...

Så här galet glad blir man när man fångar en Red Snapper! Vi såg delfiner också!

Utanför vår bungalow! Så himla fint och detta vattnet är inte photoshoppat. Det var till och med grönare i verkligheten!

Förstår inte riktigt vad dom menar...

Jag blir lite fundersam över denna annons till den nya restaurangen här i stan. Vad menar dom? Vad jag vet är F#!& ett sätt att censurera ett fult engelskt ord... Hoppas att det inte är så i detta fallet! Vi hade tjejlunch här i fredags. Maten var helt ok, men dock lite sporadisk service och huvudrätten kom för förrätten. Kanske hade de fullt upp bakom kulisserna???

Himma ve

Har gjort några kollage på vårt hem. Vi kom ju hit i princip utan saker. I möbelväg hade vi med oss våra 7an stolar och ett IKEA sideboard, samt lite tyger för att piffa upp. Hemmet är nu klart och jag måste säga att jag är nöjd med tanke på förutsättningarna! Jag kan oblygt säga att jag gjort ett skitbra jobb! Alla våra möbler är tillverkade på tvivelaktiga "hål i väggen ställen"!

Att bo i Indien och ha intresse för inredning och design är inte helt lätt, men det går. Man får inte vara för kräsen, eller mer så här; Jag är megakräsen, men allt är så billigt här, så man kan flumma och göra egna möbler nästan gratis! 

Min Sverigestil är inte riktigt denna, men jag har till 10000000% gjort det bästa av situationen och även fått inspiration till mina övriga kreativa projekt av alla färger, material och mönster!